Ekosex, miljövänliga och hormonfria preventivmetoder

Var för några helger sedan på föreläsning med Birgit Linderoth, en barnmorska i Sverige som specialiserat sig på hormonfria preventivmedel. Jag var på plats både av eget intresse och på uppdrag av Ålandstidningen för att skriva om föreläsningen. Här kan ni få läsa artikeln!


Miljövänligt och hormonfritt sex. Det stod på agendan när barnmorskan Birgit Linderoth föreläste på Röda korsgården i lördags. Under den varma förmiddagen avhandlades allt från pessar till kopparspiraler och naturlig familjeplanering.

– Det finns ett enormt intresse för hormonfria preventivmetoder. Kvinnor vill inte ha biverkningar och de vill spara på miljön, säger barnmorskan Birgit Linderoth som varit verksam sedan slutet av 80-talet.
För miljö var ett av huvudtemana när hon på lördagen föreläste för en nyfiken skara kvinnor och män som samlats på Röda korsgården.
– Jag vill informera om kopplingen mellan miljö och hormonella preventivmedel. Vissa forskare säger att kemikaliebelastningen är ett större problem än klimatförändringen och bland kemikalierna är de hormonstörande ämnena riktigt skadliga.
Bland de hormonstörande ämnena är etinylöstradiol, en syntetisk östrogensubstans som används i hormonella preventivmedel, ett av de värsta. Ämnet passerar kroppen och kissas ut i vattnen där det sedan kan påverka både fiskar och andra levande organismer. – När man sedan lägger slam på åkrarna sprids det även till grödorna.
Förutom de miljöskadliga effekterna av en ökad hormonbelastning, säger Birgit Linderoth att många även söker alternativ av hälsoskäl.
– Många säger att de mår dåligt av hormonella preventivmedel.
Och alternativ finns det. Cervixpessar, slidpessar, kvinnlig kondom, manlig kondom, kopparspiral, fertilitetsdator, amningsmetoden samt vasektomi och kvinnlig sterilisering. Själv är hon återförsäljare av ett cervixpessar i silikon som hon demonstrerar för publiken. Sedan förevisar hon även hur den kvinnliga kondomen används samt förklarar kort hur naturlig familjeplanering, enligt Billingsmetoden, fungerar.
– Det handlar inte om att räkna dagar, utan att kolla på sekreten.

”Viktigt att ha en metod som passar en själv”
Hon säger att man kan kombinera flera metoder om man känner för det och att man inte ska stirra sig blind på säkerhetsmarginaler.
– Det viktiga är att ha en metod som passar en själv. Om man har en användarberoende metod hänger det på en själv att man använder den korrekt, då är den säker. Ingen preventivmetod ger 100 procent skydd.
Birgit säger att hon får utstå mycket kritik för att hon förespråkar alternativa metoder och tycker att många barnmorskor och gynekologer allt för lättvindligt ger ut hormonella preventivmedel.
– Jag är inte emot hormonella preventivmedel i sig, men jag är emot att de skadar miljön och gör att många mår dåligt.
Birgit befinner sig på plats för att föreläsa på initiativ av ålänningarna Henrietta Nummelin och Sarah Eriksson.
– Vi var med i en vardagskemikaliegrupp som Agenda 21 anordnade och jag valde som utmaning att sluta med p-piller. Då var frågan vad jag skulle göra i stället och då tog jag kontakt med Birgit Linderoth och på den vägen är det, säger Sarah Eriksson.
Hon har också tagit på sig att informera ÅHS om alternativa metoder och gett dem provexemplar av cervixpessar.

Delat ansvar
Till föreläsningen samlades drygt trettio åhörare och bland dem någon enstaka man.
– Jag kom hit för att jag tyckte det verkade intressant, säger William Ramsdahl som är på plats med sin flickvän.
– Om man är två personer som har sex kan det inte bara vara en person som har ansvar för preventivmedel, säger han.
Moa Frankman tycker att föreläsningen var informativ och säger att hon är skeptisk till hormonella preventivmedel.
– Jag mår jättedåligt av dem och jag tycker de är läskiga ända sedan jag började läsa på om dem.
Också Matilda Nyman, som deltagit tillsammans med sin syster Emilia Nyman, säger att hon haft dåliga erfarenheter av hormonella preventivmedel.
– Jag har testat allt möjligt men jag får sådan ångest. Jag började äta p-piller redan som fjortonåring och inte tänkte man då på biverkningar och sådant. Nu i efteråt undrar man ju hur mycket man mått dåligt i onödan, säger Matilda Nyman.

Hormonella preventivmedel och miljön

År 2004 definierade Läkemedelsverket för första gången syntetiskt etinylöstradiol, EE2, som ett ämne som utgör en miljörisk.
Även EU har uppmärksammat effekterna av EE2 och har lagt det syntetiska östrogenet på sin bevakningslista.
P-plåstret har efter användning tillräckligt mycket etinylöstradiol kvar för att förorena över fyra miljoner liter i vatten i så hög grad att fiskar påverkas. Resterna från p-ringen är ännu större till sin mängd och kan förorena 24 miljoner liter vatten. Det är därför viktigt att inte spola ner plåster eller p-ringar, utan föra dem till apoteket.
I en kanadensisk studie utförd 2007 räckte fem nanogram etinylöstradiol per en liter vatten för att utplåna en hel sjös fiskbestånd. Fortplantningen avstannade till följd av att fiskarna förvandlades till honor.
Källa: Läkemedelsverket, Stockholms universitet

Här är en länk till Birgits sida för den som vill forska lite mer i saken!

Själva har jag varit p-pillerfri i några år nu och skulle ha svårt att gå tillbaka till en hormonstinn vardag. Dock har jag inte börjat pröva alternativ ännu, men känner mig mer taggad efter föreläsningen att faktiskt sätta mig in i saken :)

Kakao som bronzer!

Fick förra veckan slut på bronzer och traskade runt i frustration i huset när jag fick syn på kakaoförpackningen. Why not, tänkte jag och pudrade på lite kakao på kindben, panna och nos. Blev verkligen positivt överraskad. Kakao lämnar en matt, ganska ljus bränna som jag tycker ger en fin finish till ett solkysst ansikte. Ovanpå det brukar jag dutta på lite kokosolja (gör jag alltid efter jag pudrat mig med något för att det ska smälta in i huden och ge lite lyster till ansiktet) och jag doftar som en frikkin kokosboll! Kan det bli bättre?? :D

På bilden har jag kakao på kindbenen och på pann"sidorna" samt nosen och lite korallfärgad blush på kindäpplena. Somrigt och fint :)

(Har dock ännu inte haft på mig det i stekande sol, bara på sommarkvällar, så kan hända att kakaon blir lite glansig när det är riktigt varmt, just fyi! )

Tortillalasagne

Lagade häromdagen en väldigt enkel vegerätt tillsammans med syskonbarnen. Stekte en massa grönsaker o svamp och lastade på tortillabröd tillsammans med ost och så in ugnen. Mums!

Bra och dålig plast

Utgående från en rapport från Naturskyddsföreningen skrev jag en artikel om plast till ÅT. Här kommer den även i bloggformat!

Det finns skillnad på dålig plast och bra plast. Och i många lägen är det bäst att lämna bort plasten helt och hållet. Det slår Naturskyddsföreningen fast i en rapport som utkom i veckan.
Naturskyddsföreningen i Sverige konstaterar efter nya granskningar att vår användning av plast inte är hållbar, av flera anledningar. Dels är huvudingrediensen till plasten fossil rå olja, en ändlig och allt mer sinande resurs, och dels är plastnedskräpning ett ständigt växande miljöproblem. Men den plastaspekt de lagt mest krut på i rapporten är kemikalierna och de hälsovådliga tillsatsämnen som ingår i många plastsorter.
– Ett av problemen är att plastens byggstenar och tillsatsämnen kan vara farliga och ofta ”svettas ut” under plastens livstid och sprids, skriver de i sin rapport som går under namnet ”Allt du (inte) ville veta om plasten”.
Tillsatsämnen i plast är till för att ge plasten olika egenskaper, skydda den från slitage eller minimera en eventuell brandrisk. Naturskyddsföreningen räknar till tusentals tillsatsämnen som ingår i våra vanligaste plastprodukter. Och det stora problemet är att många av dessa kan vara farliga för både hälsan och naturen.
– Många vet vi är farliga, andra misstänker vi kan vara farliga och många fler vet vi varken hur de påverkar oss eller miljön, skriver de i rapporten.

”Högaktuell fråga”
Agenda 21 gläds över att plastproblematiken uppmärksammas och har själva tagit fasta på plastens nackdelar i en kemikaliestudiecirkel som anordnats under vintern.
– Det är en jätteviktig fråga, därför att kemikalieproblematiken i dag är så stor och svår att greppa. Allt som görs för att förhindra kemikaliernas spridning är bra. Det finns så mycket av dem i rullning i dag som man inte vet följderna av när de kommer ut i naturen. Ju fler syntetiska kemikalier man kan undvika, desto bättre, säger Jessica Sundberg.
Även på landskapets miljöbyrå håller man med om att plastanvändning och farliga kemikalier är ett problem som bör belysas mer.
– Det är ett högaktuellt ämne. Plastanvändning är ett problem överallt och även på EU-nivå jobbar man med frågan, speciellt med att få bort gifter från leksaker. Men man ska också komma ihåg att det finns väldiga fördelar med plast. Men då ska det vara plast som är ren och helst sådan plast som man kan återanvända och göra nya produkter av, säger miljöingenjör Mona Kårebring-Olsson.
Ger ni några rekommendationer kring plastanvändning?
– Nej, miljöbyrån har inte gått ut med några rekommendationer, däremot jobbar vi på det nordiska planet med frågan eftersom det handlar om gemensamma problem. I det nordiska ministerrådet har vi ganska många projekt på gång om bland annat gifter i plast och plast i haven.

Medvetna och informerade val
Så hur ska man då välja rätt i denna plastdjungel? Många plastförpackningar har inte någon innehållsförteckning och det är inte alltid som försäljaren ens själv vet vilka ämnen som använts i plasttillverkningen. Naturskyddsföreningen rekommenderar att man försöker hitta alternativ till plast och om man köper nya plastprodukter ska de helst vara tillverkade i EU.
– Vi har en strängare lagstiftning inom EU vilket gör att produkterna som är tillverkade i medlemsländerna nästan alltid innehåller mindre farliga tillsatsämnen.
Överlag är nytt oftast bättre då lagstiftningen uppdateras och skärps efter hand. På det stora hela vill Naturskyddsföreningen inte uppmana till bojkott av plast, utan till medvetna och informerade val.
– Plasten är problematisk, men med giftfritt innehåll och med en genomtänkt användning från konsumentens håll kan vi fortsätta dra nytta av plastens alla positiva egenskaper, skriver de på sin hemsida.

Naturskyddsföreningen tipsar!

Nedan är några vanliga plastprodukter du kan byta till bättre!

Skötbädd av PVC
Bättre alternativ: Badlakan.
Miljögift: Ftalater, bly.
”Skötbäddar kan vara gjorda av PVC som innehåller hormonstörande ftalater. Det finns skötbäddar med polyuretanöverdrag som är bättre, men det bästa är att bara använda ett hopvikt badlakan.”

Plastfigurer
Bättre alternativ: Färre leksaker, byta leksaker.
Miljögift: Ftalater.
”Många leksaker har några år på nacken och kan innehålla ftalater som nu är förbjudna. En bra sak är att fundera på hur många leksaker ditt barn behöver och kanske försöka byta leksaker med andra familjer i stället för att köpa fler.”

Plastboll/Badboll
Bättre alternativ: Välj bollar nyligen tillverkade i EU.
Miljögift: PVC, ftalater.
”Plastbollar kan vara gjorda av PVC och innehålla ftalater. Du kan välja leksaker av annat material. Leksaker som är tillverkade inom EU är bättre kontrollerade och innehåller oftast mindre farliga kemiska ämnen. Det finns också leksaksföretag som endast använder livsmedelsgodkänd plast.”

Skumgummi
Bättre alternativ: Välj rätt, fråga i butiken.
Miljögift: Flamskyddsmedel.
”Möbler och madrasser kan innehålla bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Du kan däremot välja möbler utan de här ämnena om du frågar inköpsansvarig innan köp. Det räcker oftast inte att fråga butikssäljaren, utan se till att svaret kommer från inköpsansvarige.”

Plasttallrikar och plastglas
Bättre alternativ: Välj porslin, glas eller rostfritt.
Miljögift: Frigör BPA.
”Plasttallrikar och plastglas kan ge ifrån sig BPA, speciellt när materialet värms upp av maten. Glas eller porslin är bättre alternativ.”

Metallförpackning
Bättre alternativ: Kartong.
Miljögift: Frigör BPA.
”Konservburkar och metalltuber kan precis som plasttallrikar ge ifrån sig BPA. Glas, porslin, kartong eller liknande är bättre alternativ.”

Eltrådar/sladdar/elkablar
Bättre alternativ: Använd färre kablar, starkare lagstiftning.
Miljögift: Ftalater, flamskyddsmedel.
”Här har vi tyvärr inga alternativ. Höljet av elsladdarna innehåller både ftalater och flamskyddsmedel och finns i allas hem. Här behövs skärpt lagstiftning, men ju färre sladdar du har i hemmet desto bättre är det.”

Köttråg
Bättre alternativ: Välj gröna förpackningar.
Miljögift: Hormonstörande styren.
”De svarta styrenförpackningarna som kött ofta ligger i kan vara hormonstörande. Ett bättre alternativ är att köpa kött ur de gröna förpackningarna som ofta används till ekokött.”

Nappflaska
Bättre alternativ: Välj glas.
Miljögift: Olika plasttillsatsämnen.
”De vanligaste plasterna som ofta används i nappflaskor utsöndrar hormonstörande ämnen, eller andra plastkemikalier som man inte vet effekterna av i dag. Detta sker särskilt i kontakt med värme. En nappflaska i plast behöver alltså inte vara fri från farliga ämnen bara för att den är fri från BPA.”


Skadliga ämnen i plaster
Flamskyddsmedel förekommer i många typer av plaster. Halogenerade (bromerade och klorerade) flamskyddsmedel räknas till värstingarna.
BPA förekommer framför allt i polykarbonatplast. Ämnet är i dag förbjudet i nappflaskor, men fortfarande tillåtet i till exempel tallrikar som barn använder på förskolor.
Ftalater är mjukgörare i PVC-plast. Några av de mest farliga ftalaterna är i dag förbjudna i leksaker, men de hittas ändå bland en stor mängd andra prylar i hemmet, som barnen kan leka med. Dessutom har Kemikalieinspektionen sett att även leksaker kan innehålla förbjudna halter av de farligaste ftalaterna.

Intervju i Sthlm

Det har varit en händelserik helg i jobbets tecken. I går var jag på Ekosex-föreläsning och skrev en artikel till Ålandstidningen. I dag styrde jag kosan till Sthlm och gjorde en intervju för Marthatidningen med författaren Katarina Johansson som skrivit både Badskumt och Den onda badankan. Fick god fika, hade jättetrevligt och fick en riktigt fin intervju om osynliga gifter i barnkammaren. Hade även som uppdrag att fota omslagsbild till tidningen vilket var en kul utmaning!

Och för er som ännu inte bekantat er med Katarinas böcker, gör det! Väldigt informativa och intressanta! Själv har jag haft Badskumt som min go-to-guide när det kommer till ingredienser i skönhetsprodukter.

Gurkmeja-face

Har efter ett tag med bra hy börjat få outbreaks igen (kanske för att jag ätit min vikt i tårtor och kakpaket denna vecka) och kände att jag behövde en liten uppfräschare. Blandade yoghurt med gurkmeja (som är antiinflammatoriskt och bra för acnehy) och smetade på. Så himla skönt med kall gegga alltså, som ett litet minispa.

Måste börja bli bättre på att ta hand om min hy igen. Så fort den är bra ett tag springer jag på o lever som det inte fanns en finnig morgondag. Det ska det bli ändring på, nu ska det bli florsocker-kokosolja peeling en gång i veckan och i morgon ska jag köpa kamomillte så att jag kan laga ansiktsvatten som lugnar ner mitt lilla fejs. Plus att jag måste byta örngott oftare samt bli bättre på att tvätta mina sminkpenslar =P

Nanopartiklar i solskydd

Om du ska köpa solskydd inom den närmaste framtiden, var aktsam på dessa två filurer i innehållsförteckningen: ”Titanium dioxide (nano)” eller ”Tetramethylbutylphenol (nano)”. Speciellt om du ska ska köpa solskydd i form av en sprayflaska. EU-kommissionens Vetenskapliga kommittee för konsumentskydd konstaterade nämligen 2013 att det finns risk att nano-TiO2 från sprejbara formuleringar och pulver kan orsaka lungcancer. Studier har visat att bara runt 20 procent av det solskydd som sprejas på kroppen hamnar på huden. Resten svävar runt som partiklar i luften. Risken finns att partiklarna andas in och åstadkommer skador på lungvävnaden.

Nanopartiklar av titaniumdioxid kan också förekomma i puder och även det flyger runt mycket i ansiktet och kan leta sig ner i lungorna, så även i smink ska man vara nano-medveten.

Orsaken till att man överhuvudtaget använder nanoformen av titanium dioxid är för att det sjunker snabbare in i huden. Fysikaliska filter (innehåller ofta titanium dioxid och rekommenderas för småbarn, agerar som ett skydd utanpå huden och reflekterar solljus) lämnar annars en vitaktig hinna på huden, som folk tycker är "oattraktivt".

Den här sommaren kör jag helt utan solskydd. Jag försöker istället skydda mig med keps och tunna kläder samt hålla mig i skuggan när det är som soligast. Jag brukar också stryka på ett tunt lager av kokosolja som har en naturlig skyddsfaktor på cirka 5-15. Har inte bränt mig en enda gång ännu i sommar, win!

Läs mer på naturskyddsföreningens hemsida och denna artikel på NyTeknik

Junihej!

Ofta när jag är på Åland och börjar jobba blir det väldigt tyst på bloggen. Speciellt på sommaren finns det så mycket annat att göra än att hänga framför datorn och de här senaste veckorna har jag bland annat varit på yogaretreat till Kobba Klintar (en hel dag med yoga, meditation, spontan dans och god mat. Fick även pröva på acroyoga för första gången, jättekul men supersvårt!), stängslat in kohagar med brorsan, jobbat i trädgården, umgåtts med familjen, kompisar och läst böcker. Har även upptäckt netflix dokumentärutbud och ser just nu "it´s a girl" som handlar om det systematiska dödandet av flickebarn och flickfoster i Indien och kvinnors låga värde i samma land (fruktansvärt men absolut sevärt!).

Tills jag kommer på något att skriva lite mer utförligt om kan ni få läsa min krönika i lördagens tidning.

8 sätt att undvika jobbiga situationer 

Lite i stil med ”Deepaks andliga lagar” eller ”The words of Gandhi”, tänkte jag så här påpassligt tre månader före min 25-årsdag efterlämna mitt arv till världen. Läs, lär och begrunda min handbok för ett lite mindre jobbigt liv. (Blommor, choklad och handskrivna fanbrev kan lämnas i tidningens reception)

1. Messa aldrig med din bästa kompis och en jobbkontakt simultant. Det kan leda till att du skickar ett meddelande klockan 09.43 på påsksöndagsmorgonen till ministern du ska intervjua med texten: ”Bebisrympa! E dy vaken?”. Det stjälper mer än det hjälper din framtida karriär.

2. Använd inte ordet ”Bebisrympa”. Det finns väldigt få tillfällen det passar sig. Och vid de tillfällen det inte passar sig, blir det väldigt jobbigt (läs ovanstående exempel).

3. Titta inte på Sex and the City på samma gång som du skriver jobbmail. Ofrivillig tourettelik tanke-tangentbordsöverföring är ett faktum. Och ingen tar underskriften ”Heidi Henderssnopp” på allvar. Ingen.

4. Försök inte verka cool inför tonåringar. 25 är officiellt det nya 75 och swag kan tydligen inte översättas till ”svängigt”. Bara så du vet.

5. Lämna aldrig din dator i händerna på minderåriga. Meningslösa (och ibland felstavade) statusuppdateringar om snö, Justin Bieber och vad du åt imorse blir ännu mer sorgliga när folk faktiskt tror att det är du som skrivit dem.

6. Sug aldrig fast öppningen av en glasflaska runt din mun som kul tidsfördriv. Speciellt inte om du är på högstadieklassresa och ni har disco på kvällen. Oddsen att skolans snyggaste kille bjuder upp tjejen med den blålila mustaschen är ganska låga...

7. Om du har storasyskon, lyssna inte på alla deras råd. Speciellt inte om de alla sitter samlade i vardagsrummet och fnissande, men bestämt hävdar att det är nödvändigt att lägga deo även under fötterna efter duschen. Ingen gillar fuktiga fotspår med svag mintdoft på parketten.

8. Lämna aldrig din facebook öppen på en hemmafest. I ett halvårs tid var jag tvungen att ha min födelsedag den 26 december (eftersom facebook bara låter en ändra födelsedag ett visst antal gånger per år) och det sorgliga var att jag faktiskt fick fler grattisar på min fake-födelsedag än på min riktiga.

  HappyHeidi i fotostudion nere i ÅT:s källare. 

Feministisk medigranskning av egna texter

I dag kom jag på mig själv med att ge benämningen "det lilla teamet" till ett projekt som en kvinna dragit igång med andra kvinnor. Tror aldrig jag skulle använt samma benämning på arbetsgruppen om det vore en man som dragit igång något med manliga kollegor.
Blörp.

Det är förvånande hur man kan se sånt "kvinnoförminskande" ta sig i uttryck även i eget tal och skrift. Det är ibland så invant att man inte ens reflekterar över saken. Men det är viktigt att reflektera även på vad man själv säger och gör. För även den minsta lilla sak eller ord kan göra skillnad. Att jag valde att ta bort "lilla" (som för övrigt inte tillförde texten något och det var faktiskt inte ens var en hemskt liten grupp det handlade om) gjorde att jag gav kvinnornas projekt mer legitimitet. Jag försökte inte pluttifiera eller förvandla deras projekt till något gulligt tidsfördriv, vilket är en konnotation som jag i alla fall tycker att ordet "liten" för med sig (något som man kanske inte bör ta på allvar).

Det här kan verka som en väldigt liten sak, en petitess i en värld där kvinnor får utstå mycket mer än att kallas ledare för "små" projekt. Men ordbruk är en viktig del i hur vi bygger upp bilden av kvinnan och hennes arbete och där kan även små ord och uttryck spela in. Om vi talar om en kvinna eller kvinnans arbete på ett negativt eller förminskande sätt befäster vi den här uppfattningen och gör det "normalt" att resonera på det viset kring henne. Ord kan göra stor skillnad. Och genom att välja våra ord kan vi välja hur vi bygger upp bilden av kvinnor.

För den som vill kika på lite annan informell typ av "medigranskning" (angående lite större helheter i medier) kan ni kika in på den här fb-gruppen. Väldigt intressant!

Den här maten kan du äta efter bäst-före-datum!

Läste just en intressant artikel på Aftonbladet om mat som har en onödigt tidig "bäst-före" datum satt. Mycket mat går att äta även efter att de sett sina bästa dagar och datumen läggs ofta med marginal för att tillverkaren ska vara garderad. Nu har tydligen EU lyft upp ett förslag om att skippa datumet på vissa matvaror som har en nästan evighetslång hållbarhetstid (såsom pasta och te tex) för att minska på matsvinnet.

Jag har själv just städat ur kylskåpet och funderade kring vad som behöver slängas o vad som ännu är ätbart. Jag har blivit bättre på att ignorera datumen och istället lita på nosen och smaklökarna. Ibland om jag är osäker googlar jag. Det är mycket som tåls att ätas fastän tillverkaren inte råder till det!

På Aftonbladets hemsida tipsar en mikrobiolog från Livsmedelsverket om livsmedel som vi ofta är allt för snabba med att slänga bort när datumstämpeln klockar ut:


SYLT, MARMELAD, GELÉ
Det händer absolut ingenting med dem som är farligt efter bäst före-datumet. Möjligen kan sockret kristalliseras efter ett tag. Sylt kan mögla men om det är en sylt med normalt sockerinnehåll kan möglet petas bort med lite marginal. Lättsockrade eller osockrade sylter som möglat måste slängas.

KAVIAR
Kaviar är en väldigt hållbar produkt som kan ätas långt efter bäst före-datumet. Du blir inte sjuk av gammal kaviar, det som händer är att oljan härsknar och då är chansen liten att du ens vill äta den.

FLINGOR, MÜSLI
Tumregeln är att torkade matvaror, som exempelvis flingor, inte försämras på väldigt lång tid. Eftersom det inte finns något vatten är det ingen gästvänlig miljö för mikroorganismer som mögel eller bakterier. När flingorna smakar mer damm än flinga är det dags för soporna.

SENAP
Senap håller år efter år även om förpackningen säger något annat. Men en senap som står länge torkar så sakta. Det åtgärdas genom att röra i lite vatten när man tycker att konsistensen kräver det.

FLASKVATTEN
Det händer inte ett smack med ett buteljerat vatten efter bäst före-datumet. Står ett kolsyrat vatten väldigt länge kan kolsyran minska i flaskan men det sker ingen bakterietillväxt i en försluten flaska.

ÄGG
För ägg gäller inte att producenten får sätta ett godtyckligt bäst före-datum. Alla ägg stämplas 28 dagar fram efter värpning. Men de håller minst en månad ytterligare och skulle de ha blivit gamla lär du bli varse det när du knäcker ägget.

MJÖLK
Om mjölken förvaras kallt och oöppnad kan den klara sig i flera veckor efter bäst före-datumet. Om den är öppnad i kylskåp är marginalen ändå flera dagar längre än vad datumet anger. Gammal mjölk är inte farlig att dricka men smakar surt.

KAFFE
Kaffetillverkare brukar sätta bäst före-datum ett år framåt utan någon anledning. Enligt kaffegrossisten Arvid Nordquist hittar inte ens de mest kritiska kaffekännarna någon smakförändring efter två år. Och kaffe blir inte farligt efter lång tid.


SKINKA, FALUKORV
Alla företag sätter sina datum med ganska bred marginal så att den ska klara också den slarvigaste konsument. Falukorv och skinka blir inte farliga att äta, de ansätts av mjölksyrebakterier som gör att det smakar illa. Det känns tydligt på lukten när mat har surnat.

FIL, YOGHURT
Det är nästan omöjligt att få filmjölk eller yoghurt att bli för gamla, vad den är står på förpackningen. Det är mjölksyrabakterier som omvandlar mjölken eller grädde till filmjölk och yoghurt och de är gamla trotjänare som konserveringsmetod. Fil eller yoghurt med frukt eller bär i kan dock mögla så småningom.

BRÖD
Färskt bröd är förvisso godast men ingenting farligt händer med äldre bröd annat än att det kan mögla och det syns ju tydligt. Då är det bara att slänga.

OST
Ost blir bara bättre ju äldre den blir och det finns ingen anledning att oroa sig för en ost som blivit liggande. Råkar den mögla går det bra att skära bort möglet med god marginal och fortsätta att mumsa.

JUICE
Det enda som kan hända med juice över tid är att den börjar jäsa. Det är inte farligt och huruvida man gillar det eller inte är en smaksak. Farligt är det i alla fall inte.