En liten reflektion kring valet

Kolumn publicerad i ÅT- 8.11

En stad som höll andan

Fyra år till. Obama får fortsätta sin kamp för förändring. Det stod klart på tisdagsmorgonen när den sittande presidenten blev omvald. Själv följde jag valet från en valvaka i det stora äpplet och satt tillsammans med både republikaner och demokrater och tuggade naglar och tår. Efter några nervpirrande timmar var siffrorna klara och resultatet väckte stora jubel i salen. Men det märktes att det fanns luckor i jublet, där trumpna ansikten drog uppgivet på munnen. När vi vandrade hem genom Times Square var skärmarna upplysta med rörliga bilder av breda leenden och viftande händer, men hjärtat av Manhattan vibrerade inte av euforisk valglädje. Trots New Yorks demokrat-majoritet, var temperaturen i publiken som omringade skärmarna mer åt det ljumna hållet än rykande het. Under de tio minuter det tog oss att gå till hotellet mötte vi inga hurrande New York-bor, färggranna Obama-skyltar eller improviserade gatufester.  Det kändes som att demokraterna i staden hade hållit andan de senaste timmarna och nu mer pustade ut av lättnad än jublade över vinsten. Valresultatet verkade tas emot med nöjda leenden och godkännande nickar, snarare än hysterisk lycka och triumferande skratt. Man vet att det var ett ”close call” och vinsten var en lättnad. Under valtimmarna, med Romneyrösterna sakta tickandes in, insåg man att vinsten inte varit en självklarhet. Det står klart att USA är kluvet och att Obamas seger inte hade samma wow-effekt som för fyra år sedan. 

De senaste dagarna har en trötthet märkts av i New York. Presidentkampanjen har känts utdragen och den senaste veckan har valet, av förklarliga skäl, inte varit i fokus. Många som jag talat med har också varit frustrerade över kandidaternas veliga ståndpunkter och många är trötta på smutskastningskampanjerna som utmärker amerikansk politik.  Viktiga, konkreta frågor har undvikits och folk känner att deras frågor inte har fått svar. Oroliga tider råder och ekonomin svackar, något som de flesta amerikaner känt av. Obamas stjärnglans har mattats av i kanterna och den förändring som utlovades för fyra år sedan har inte genomförts snabbt och genomgående nog. Många kände säkert inför valet att ett ekonomiskt säkert val var ett bättre än ett idealistiskt val.

Men Obama får nu alltså fyra år till. Fyra år till att övertyga sina egna anhängare och fyra år till för att skapa ett förtroende hos de tvivlande Romney anhängarna. För fyra år sedan lovade han ”Change ” och nu är slagordet ”Forward!”. Obama fortsätter framåt, med förhoppning om att de kommande fyra åren kan åstadkomma den förändring som många amerikaner, däribland New Yorkborna,  längtar efter.