onsdag 26 december 2012

Så här vill jag ha det någon gång


Förra veckan var jag på ett reportage med ÅT till en familj som firar "grön jul". Och jag måste säga att vårt lilla besök på en och en halvtimme var en av de mysigaste, mest stressfria intervjuer jag haft på länge. Mamman i huset dukade fram med te, hemlagat bröd som vi fick sätta kokosolja på istället för smör (himla gott faktiskt!), rågpepparkakor och ungarna kutade runt bordet med några ljuvliga bastanta träfordon som deras pappa snickrat till julklapp tidigare år.

Vi pratade om den här julhysterin som råder och som ibland känns som en masspsykos. Vilket ju är lite sant. Alla stressar runt och så blir man själv stressad av att se andra stressa. Det "hör" liksom till att vara stressad kring jul. Men varför det? Det är ju inte ett självklart faktum och det borde ju inte vara så. Mycket av stressen kommer av julklappsinköpen. Julen har blivit så kommersialiserad att julandan verkar försvinna dit någonstans i högen av julklappar.

Det var så underbart att besöka den här familjen och höra dem berätta om deras julfirande. Jag kände bara att "så här vill jag också ha det någon gång". Jultomten kommer med några få uppskattade klappar (de berättade att jultomten ett år kommit med en skattkarta istället för en julklappssäck, familjen fick sedan ge sig ut på skattjakt på gården). Julmaten är ekologisk, hemmalagad och till stor del vegetarisk. Julprydnaderna är second hand och huset är ett charmigt gammalt trähus inrett med loppis-stuk. VILL HA!



Foto: Daniel Eriksson


En tidlös jul
Några få julklappar med betoning på hantverk och upplevelser, ekologisk och vegetarisk julmat och lugn och ro. Så firar familjen Räsänen Lindberg jul ute i Svibyskogarna.
– Jul är tid. Tid att vara tilsammans och bara vara, säger Heidi Räsänen-Lindberg.

Hemma hos familjen Räsänen-Lindberg råder en lugn och fridfull julstämning. Mamma Heidi skär upp bröd i köket, ljusen är tända och sönerna Alvin och Victor springer runt hennes ben och leker. Två av Heidis vänner, Åsa Darby och Robert Ammicht är på besök och väntar på kaffeservering. Matsalsbordet är dukat med hemlagat bröd, rågpepparkakor, kokosfett att lägga på smörgåsen och ekologiskt te. Bordet är ett stort, stabilt träbord i äldre modell och de flesta av möblerna går i samma gammaldags stil. Det är en salig blandning av stort och smått.
– Vi har plockat härifrån och därifrån, mest loppisgrejer, säger Heidi när hon häller upp kaffe i kopparna.
– Vi använder sånt som andra eldar upp, säger hon med ett skratt. 
Det är bara några dagar kvar till jul när vi kommer på besök och huset känns julfint och ombonat. Förberedelserna inför julafton är i full gång.
– Vi förbereder som så många andra med att baka pepparkakor, pynta och pyssla och en del annat som ”hör till”.

Rågpepparkakor och falafelbullar
För Heidi och hennes familj är julen ingen konsumtionshögtid, utan en tid för umgänge, avslappning och massa mat, såklart. Familjen lagar ekologiskt julbord och mycket är vegetariskt.
– Jag är vegeterian sedan skolåldern. 
Men även kött får plats på julbordet.
– Julskinka är gott, utropar Alvin med ett brett leende där han sitter och mumsar i sig pepparkakor på löpande band.
– Ja, du brukar äta rökt vilt kött ibland med pappa, säger Heidi och tar en klunk kaffe.
Heidi säger att hon själv inte är så mycket för julmaten, men lådor går hem.
– Och falafelbullar i stället för köttbullar. Rotsaker kan man också göra massor av. 
I sötsaksväg blir det ofta bakverk med nötter, choklad och torkad frukt, tranbär och lingon. Och de populära rågpepparkakorna förstås.
– Mamma, kan jag få ta en till pepparkaka, frågar Alvin?
– En till, säger Heidi och Alvin sträcker sig med hela sin femårings längd över bordet för att grabba en till sötsak.

Tycker ålänningar är miljömedvetna
Heidis miljömedvetenhet och strävan efter att leva så naturenligt som möjligt har hängt med sedan barndomen. 
– Det har blivit starkare med åren, när man inser mer vad som händer i världen. 
Hon tycker ålänningar överlag är väldigt miljömedvetna.
– Att bry sig om naturen och miljön tror jag väl de flesta gör i dag. Men vi kanske kunde bli ännu bättre på det, speciellt på julen och tänka på vad vi köper och vad vi äter. Återanvända mera, göra om. Tänka på att det finns så mycket mer än det materiella.
Vartannat år firar Heidi och familjen med släkten i Finland och ibland kan det vara svårt att få till en helt grön jul med alla komponenter. Då blir det kompromisser och kanske några fler julklappar än vanligt under granen. Vännen Åsa Darby känner igen dilemmat.
– Det känns lite främmande att inte alla tänker så här. Men det är svårt det där med att samlas och ha olika värderingar. Hur mycket ska man bräka på egentligen? frågar Åsa med ett skratt. 
Heidi säger att hon gärna tipsar om hållbara julklappsinköp åt släktingar som hör sig för.
– Om någon frågar, så försöker jag leda in dem på ett sånt spår. 

Att bli glad över det lilla
I år blir det en hemmajul för både Heidi och Åsa och de egna traditionerna får ta överhanden. 
– Julgubben brukar komma med ganska få klappar och de är ofta sådana han gjort själv. Visst ger vi annat än bara hemlagade julklappar, men det är inga mängder. Det är mera tanken som räknas. Hellre användbara saker eller upplevelser, kvalitet framför kvantitet. Vi undviker gärna plast av miljöskäl, säger Heidi.
– Det är nästan bara trä, hojtar Alvin från ena sidan av matbordet, där han leker med en detaljrik, egensnickrad grävskopa. 
– Ett år kom tomten med en skattkarta och så fanns det en skatt på gården, säger Heidi.
– Mina barn har redan så mycket grejer, säger Åsa. Jag brukar prata med julgubben och fråga om vi ska göra något i stället. Ifjol fick barnen samma sak som du fick när du var liten, säger Åsa och vänder sig mot vännen Robert.
– Samma grej alltså, som han sparat, förtydligar hon. 
Åsa ger gärna också bort upplevelser till barnen.
– Vi kan säga att ”i år blir det inte så mycket klappar, men ni får ridlektioner eller får gå på musikinstitutet”.
– Det är så roligt så länge barnen uppskattar och blir glada över det lilla, till exempel att få en bok eller ett par kalsonger, säger Heidi.
– Jag tänkte på det här innan, med klappar. I dag har barn nästan allt redan vid en tidig ålder. Men när man tänker tillbaka själv på barndomens jular, så fick man en del presenter, men det var ju stämningen som var det viktiga, säger Heidi och ler.

HEIDI HENDERSSON
heidi.hendersson@alandstidningen.ax
tel: 26642

1 kommentar: