Havsörnar och GMO

Igår fick jag publicerat mitt arbete som jag höll på med hela förra veckan (utanför de vanliga arbetsuppgifterna). Mitt fokus om GMO på Åland. Jag intervjuade GMO-motståndare, redde ut möjligheterna och konsekvenserna med ett eventuellt GMO-jordbruk på Åland och landskapsregeringens och producentförbundets syn på saken. Fick även reda på att Monsantos omtvistade bekämpningsmedel Roundup används flitigt på Åland och gjorde en grej om det också. Allt som allt lade jag ner mycket tid på artikelhelheten (såg bland annat dokumentären "The world according to Monsanto- se den!!) och var så himla glad i måndags när jag fick se den färdiga produkten.

GMO berör och engagerar. I alla fall om man får tro uppsluppningen till de världsomspännande demonstrationerna förra helgen mot både genmanipulerad mat och mot GMO-jätten Monsanto. På Åland har det funnits en stark front mot GMO sedan 2008 och samma år fick de även till stånd en namninsamling med 3.000 underteckningar. Från landskapets håll vill man hålla Åland GMO-fritt och eko-och biodlare tror att det skulle bli dödsstöten för deras verksamheter om genmodifierade grödor kom till Åland. Men samtidigt blir det svårare att hålla gränserna fria från GMO, då de multinationella bolagen, likt Monsanto, växer och gör valmöjligheterna färre.

Det roliga var att på fredagen damp nyhetschefen ner med ett papper på mitt bord med repliken "du som tycker om miljögrejer" och jag fick fara och träffa Jörgen Eriksson på miljöbyrån som upptäckt en drös med förgiftade havsörnar de senaste åren. På plats var också Torsten Stjernberg, ordförande för WWF:s havsörnsgrupp och mottagare av Östersjöpriset, som var oroad över att havsörnarna visade tendenser på att allt inte står rätt till i miljön. Jag skrev grejen och den blev förstasidesnyhet i måndagens tidning. Så nu fick ÅT en riktigt miljömuppifierad första sida ;)

Havsörnsexperter larmar om ökade gifter i miljön
De senaste fem åren har man hittat tre akut blyförgiftade havsörnar på Åland. Analyser från Sverige pekar på kraftigt förhöjda mängder av miljögifterna PCB och DDT i döda örnar, deras foster och ägg.
– Det är en varningssignal för oss människor, säger naturvårdsintendent Jörgen Eriksson på landskapsregeringens miljöbyrå

MILJÖ För några år sedan fick naturvårdsintendent Jörgen Eriksson ett samtal om en håglös örn i Finström. Han åkte för att hämta upp fågeln, som var märkbart okry. Fågeln hade svårt med balanssinnet och var utsvulten.
– Den gjorde inget annat än att fräsa åt mig när jag lade den i buren.
Han tog hem den, matade den, men inom några timmar var den död. Han fick möjlighet att skicka fågeln till ett testlabb i Tyskland, finansierat av fågelforskaren och Östersjöpristagaren Torsten Stjernberg, som använde sina prispengar för att undersöka den märkliga örndöden.
I Tyskland var man konfunderad över testresultaten.
– Man undrade varifrån örnen hade kommit och de frågade om den kom från ett industriområde. Den hade så höga blyhalter i kroppen att den dog av akut blyförgiftning.
Efter att dödsorsaken fastställts blev Jörgen Eriksson mer observant och kunde identifiera flera fall av blyförgiftning bland havsörnarna. Allt som allt sex påverkade fåglar har påträffats de senaste fem åren, där döden varit den omedelbara utgången i alla fall. Fåglarna har alla skickats till Evira, som tillsammans med zoologiska museet arbetar med att undersöka de blyförgiftade fåglarna.

Blyhagel kan vara orsaken till förgiftning
På miljöbyrån är man bekymrad över varifrån blyet kommer. En hypotes har varit att de ätit kött som skjutits med blyhagel.
– När ett byte träffas av en hagelsvärm, förångas en del av blyet och går ut i vävnaden. När man slaktar djuret skär man ofta bort runt träffytan. Sen lämnar man slaktavfallet i skogen och då kommer örnen och äter.
Förutom bly påträffades även höga halter kvicksilver i en undersökt örn som hittats i Geta.
– Den hade 3,8 mg kvicksilver per kilo och 8 mg bly. Det är naturligtvis inte naturligt.
– Man måste definiera vilka vägar de får blyet i sig. Det kan ju vara ett folkhälsoproblem också, säger Torsten Stjernberg, som fram tills i år varit ordförande för WWF:s havsörnsgrupp.
Förutom bly och kvicksilver har man i Sverige påträffat förhöjda mängder av miljögifterna PCB och DDT i döda örnar, deras foster och ägg. Dessa tillsammans med bromerade flamskyddsmedel, hormonstörande ämnen och perfluorerade ämnen som cirkulerat ett antal år skapar en coctaileffekt som sannolikt påverkar både djur och människor. En effekt som synliggörs hos topp-predatorn örnen.
– Det är en varningssignal för oss människor, säger Jörgen Eriksson.

Viktigt att agera
Örnstammen är i överlag välmående och har återhämtat sig markant från nästan-utrotningen i samband med DDT-utsläppen på 60- och 70-talet.
– Den har repat sig över all förväntan, säger Torsten Stjernberg.
Men han poängterar att förbättringen av miljön och örnstammen efter att man förbjudit DDT:n inte skedde över en natt.
– Det tog cirka femton till tjugo år innan halterna började sjunka under den kritiska nivån.
Därför, menar han, är det viktigt att agera direkt när något oroväckande upptäcks.
– Örnen är en viktig bioindikator och börjar det synas alarmerande tecken är det skäl att göra något.
– Det är en oroande trend, utan att det handlar om en katastrof. Men det är ju viktigt att visa att vi som människor dragit lärdom av vad som hände på 60-talet och tar oss en funderare över varifrån ämnena kommit, säger Jörgen Eriksson.