torsdag 6 november 2014
onsdag 5 november 2014
Kemikalier och biogas
När jag var hemma i Vasa senast damp det ner två tidningar i postlådan som jag medverkat i. Till Marthabladet har jag både fotat framsida och gjort en intervju med en av mina idoler: Katarina Johansson, som skrivit böcker om kemikalier i vardagen. Sen en grej för Finlands Natur och Miljö om ÅCA:s biogas anläggning :)
Älskar att jag får ägna mig åt sånt som intresserar mig!
Här är intervjun med Katarina, en sån trevlig och inspirerande människa!
- Det finns så mycket skit på marknaden, säger hon.
Hemma hos Katarina Johansson i Årstadal är det full rulle. Det är makens födelsedag och tårtbak varvas med packning inför semesterfirande i Småland. Sju månader gamla Frans ligger på golvet i ett babygym och tittar storögt omkring sig medan storebror Henning leker med bilar på vardagsrumsbordet.
- Vi åker imorgon, så det är lite stökigt, säger Katarina med ett leende.
Den hemtrevliga, ljusa lägenheten är inredd med retromöbler och hörnen grönskar av storbladiga växter. På golven ligger trasmattor och på disbänken står en porslinsburk fylld med köksredskap, alla i trä eller metall. Överlag är det lite plast i lägenheten och bland de få livsmedel jag skymtar, har nästan alla en ekomärkning. Katarina säger att hon och maken Magnus försöker tänka på att hålla sitt hem så fritt som kemikalier och onödiga tillsatser som möjligt.
- Men det finns ju skit här också, säger Katarina skrattande och rör handen i en svepande gest över lägenheten och pekar på datorer och sladdhärvor.
Med ”skit” menar hon allt från hormonstörande ämnen, såsom bisfenol A och ftalater till perfluoerade och antibakteriella ämnen samt tungmetaller. I elektroniken hon just pekat ut finner man till exempel ofta flamskyddsmedel och de skyddande höljena till sladdarna kan innehålla otrevliga plaster.
- Till och med i barnskor hittar man antibakteriella ämnen som är miljöförstörande. Det är sådana där dumma saker som gör mig irriterad.
Hon säger att det finns en övertygelse bland konsumenter att det som säljs i butikerna är okej och säkert, något som inte alltid stämmer.
- Det krävs väldigt lite för att få ut en kemikalie på marknaden, men det krävs ganska mycket forskning och pengar för att få bort den igen. De som jagar de dåliga kemikalierna ligger alltid ett steg efter.
Ville dela med sig av informationen
Katarina fick själv upp ögonen för de osynliga gifterna då hon gick en miljökurs på universitet.
- Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor och på kursen hade vi en marinbiolog som berättade om två olika ämnen som kom från tandkräm och shampoo som var problematiska. Det var inte något som diskuterades i samhället och jag började nysta.
Hon läste på om kemikalier och hormonstörande ämnen i produkter och förvånades över hur lite det pratades om de här frågorna.
- Så jag ville delge den här infon till andra.
Informationen tog sig i uttryck i en bok, ”Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, som utgavs i april 2011. I den lade hon främst fokus på kemikalierna i produkter man hittar i badrumsskåpet. I samma veva som boken gavs ut föddes sonen Henning och då började Katarina fundera på andra produkter som hennes son skulle komma i kontakt med, allt från nappflaskor till regnkläder.
- Jag gjorde en grundlig research och insåg att jag hade underlag till en ny bok.
I oktober 2012 såg boken ”Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna” dagens ljus.
- Jag har fått väldigt bra respons på den. Det är många som sett den som en inspirationskälla.
Många skadliga ämnen är tillåtna
Hon säger att det var relativt lätt att hitta information till boken, men att man ska veta var man ska leta. Under arbetets gång kom hon på sig själv med att bli förbannad ett flertal gånger, dels över att det finns så mycket skadliga ämnen som används i vardagliga produkter, dels att dessa ämnen är tillåtna.
- Det förvånar mig att det finns en sådan dubbelmoral i lagstiftningen, Man kan förbjuda bisfenol A i nappflaskor, men det är fortfarande tillåtet i konserver och plast. Samma med vissa ftalater som är förbjudna i leksaker, men tillåtna i andra varor. Till saken hör det att barn inte leker bara med leksaker, de leker bland annat med mobiltelefoner eller fjärrkontroller. Så då är barnet inte alls säkert, det är en falsk trygghet vi invaggas i.
Som konsument är det svårt att veta vad leksaker, möbler, elektronik och inredningsprylar innehåller då dessa varor, till skillnad från livsmedel, inte har innehållsförteckningar.
- Det är omöjligt att veta vad som är i dem. Då är det bättre att ta det säkra före det osäkra.
Och det är vad hon gjort i det egna hemmet.
- Jag började rensa ut bland leksakerna, främst mjuk plast och plast som har några år på nacken. Nappflaskorna bytte vi till glas och vi tog bort teflonpannan och ersatte den med gjutjärn. Generellt när vi handlar grejer försöker vi välja naturmaterial och så är vi ganska små konsumenter. När det kommer till badrumsskåpet resonerar jag att barn behöver ganska lite. Jag har nästan aldrig tvättat håret på Henning. Man använder många produkter för att man tror att man behöver det, men egentligen behöver man väldigt lite i hudvårdsväg.
Men visst fuskar hon ibland och hon säger att det är viktigt att inte drabbas av panik.
- Om man aldrig tänkt på de här sakerna tidigare kan det kännas överväldigande. Känner man så får man ta lite i taget. Börja med de lägst sittande frukterna, så att säga. Man ska inte ha retroaktiv ångest, det har man ingen nytta av, det är bara att se framåt. När man köper något nytt kan man tänka på att köpa en bra grej. Jag tycker egentligen inte att det är konsumentens jobb, allt i butiken borde vara schysst. Men i väntan på den utopin tycker jag att man kan försöka minska sin exponering.
Katarinas bästa tips för en giftfri miljö för barnen:
- Plastbanta. Rensa bort PVC-plast, plast som är mjuk eller har några år på nacken.
- Undvik att lägga varm mat i plastbehållare.
- Köp gärna begagnade barnkläder eller köp miljömärkt.
- Tvätta nya lakan och kläder efter inköp.
- Undvik att ha elektronik i rummen där barnen sover.
- Välj naturmaterial till möblerna och inredningen i barnens rum.
Älskar att jag får ägna mig åt sånt som intresserar mig!
Här är intervjun med Katarina, en sån trevlig och inspirerande människa!
Katarina skriver för en giftfri vardag
Katarina Johansson är författaren bakom två populära böcker om de osynliga gifterna i vår vardag, kemikalierna. De gömmer sig i allt från plast till barnskor och kläder och Katarina har tagit det som sin uppgift att göra folk uppmärksamma på vad som lurar i produkterna.- Det finns så mycket skit på marknaden, säger hon.
Hemma hos Katarina Johansson i Årstadal är det full rulle. Det är makens födelsedag och tårtbak varvas med packning inför semesterfirande i Småland. Sju månader gamla Frans ligger på golvet i ett babygym och tittar storögt omkring sig medan storebror Henning leker med bilar på vardagsrumsbordet.
- Vi åker imorgon, så det är lite stökigt, säger Katarina med ett leende.
Den hemtrevliga, ljusa lägenheten är inredd med retromöbler och hörnen grönskar av storbladiga växter. På golven ligger trasmattor och på disbänken står en porslinsburk fylld med köksredskap, alla i trä eller metall. Överlag är det lite plast i lägenheten och bland de få livsmedel jag skymtar, har nästan alla en ekomärkning. Katarina säger att hon och maken Magnus försöker tänka på att hålla sitt hem så fritt som kemikalier och onödiga tillsatser som möjligt.
- Men det finns ju skit här också, säger Katarina skrattande och rör handen i en svepande gest över lägenheten och pekar på datorer och sladdhärvor.
Med ”skit” menar hon allt från hormonstörande ämnen, såsom bisfenol A och ftalater till perfluoerade och antibakteriella ämnen samt tungmetaller. I elektroniken hon just pekat ut finner man till exempel ofta flamskyddsmedel och de skyddande höljena till sladdarna kan innehålla otrevliga plaster.
- Till och med i barnskor hittar man antibakteriella ämnen som är miljöförstörande. Det är sådana där dumma saker som gör mig irriterad.
Hon säger att det finns en övertygelse bland konsumenter att det som säljs i butikerna är okej och säkert, något som inte alltid stämmer.
- Det krävs väldigt lite för att få ut en kemikalie på marknaden, men det krävs ganska mycket forskning och pengar för att få bort den igen. De som jagar de dåliga kemikalierna ligger alltid ett steg efter.
Ville dela med sig av informationen
Katarina fick själv upp ögonen för de osynliga gifterna då hon gick en miljökurs på universitet.
- Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor och på kursen hade vi en marinbiolog som berättade om två olika ämnen som kom från tandkräm och shampoo som var problematiska. Det var inte något som diskuterades i samhället och jag började nysta.
Hon läste på om kemikalier och hormonstörande ämnen i produkter och förvånades över hur lite det pratades om de här frågorna.
- Så jag ville delge den här infon till andra.
Informationen tog sig i uttryck i en bok, ”Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, som utgavs i april 2011. I den lade hon främst fokus på kemikalierna i produkter man hittar i badrumsskåpet. I samma veva som boken gavs ut föddes sonen Henning och då började Katarina fundera på andra produkter som hennes son skulle komma i kontakt med, allt från nappflaskor till regnkläder.
- Jag gjorde en grundlig research och insåg att jag hade underlag till en ny bok.
I oktober 2012 såg boken ”Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna” dagens ljus.
- Jag har fått väldigt bra respons på den. Det är många som sett den som en inspirationskälla.
Många skadliga ämnen är tillåtna
Hon säger att det var relativt lätt att hitta information till boken, men att man ska veta var man ska leta. Under arbetets gång kom hon på sig själv med att bli förbannad ett flertal gånger, dels över att det finns så mycket skadliga ämnen som används i vardagliga produkter, dels att dessa ämnen är tillåtna.
- Det förvånar mig att det finns en sådan dubbelmoral i lagstiftningen, Man kan förbjuda bisfenol A i nappflaskor, men det är fortfarande tillåtet i konserver och plast. Samma med vissa ftalater som är förbjudna i leksaker, men tillåtna i andra varor. Till saken hör det att barn inte leker bara med leksaker, de leker bland annat med mobiltelefoner eller fjärrkontroller. Så då är barnet inte alls säkert, det är en falsk trygghet vi invaggas i.
Som konsument är det svårt att veta vad leksaker, möbler, elektronik och inredningsprylar innehåller då dessa varor, till skillnad från livsmedel, inte har innehållsförteckningar.
- Det är omöjligt att veta vad som är i dem. Då är det bättre att ta det säkra före det osäkra.
Och det är vad hon gjort i det egna hemmet.
- Jag började rensa ut bland leksakerna, främst mjuk plast och plast som har några år på nacken. Nappflaskorna bytte vi till glas och vi tog bort teflonpannan och ersatte den med gjutjärn. Generellt när vi handlar grejer försöker vi välja naturmaterial och så är vi ganska små konsumenter. När det kommer till badrumsskåpet resonerar jag att barn behöver ganska lite. Jag har nästan aldrig tvättat håret på Henning. Man använder många produkter för att man tror att man behöver det, men egentligen behöver man väldigt lite i hudvårdsväg.
Men visst fuskar hon ibland och hon säger att det är viktigt att inte drabbas av panik.
- Om man aldrig tänkt på de här sakerna tidigare kan det kännas överväldigande. Känner man så får man ta lite i taget. Börja med de lägst sittande frukterna, så att säga. Man ska inte ha retroaktiv ångest, det har man ingen nytta av, det är bara att se framåt. När man köper något nytt kan man tänka på att köpa en bra grej. Jag tycker egentligen inte att det är konsumentens jobb, allt i butiken borde vara schysst. Men i väntan på den utopin tycker jag att man kan försöka minska sin exponering.
Katarinas bästa tips för en giftfri miljö för barnen:
- Plastbanta. Rensa bort PVC-plast, plast som är mjuk eller har några år på nacken.
- Undvik att lägga varm mat i plastbehållare.
- Köp gärna begagnade barnkläder eller köp miljömärkt.
- Tvätta nya lakan och kläder efter inköp.
- Undvik att ha elektronik i rummen där barnen sover.
- Välj naturmaterial till möblerna och inredningen i barnens rum.
måndag 3 november 2014
Magisterdrömmar
Har kommit underfund med att jag vill plugga vidare. Inom miljövetenskap. Har den senaste tiden varit så villrådig kring vad jag ska göra, men så slog det ner som en liten bomb i mitt huvud. Jag vill studera mer. O så briserade den här lilla bomben och stillade mitt stormiga sinne :D Det var så självklart. Uh-mazing.
Tror jag varit så anti plugg sen jag bajsade ut min kandidatuppsats med stor möda. Men nu är jag taggad igen. Har dammsugit nätet på bra magisterprogram inom miljöfältet och fått tips och råd av goda vänner. Nu har jag hittat två favoriter, ett i Lund och ett i Stockholm. Någon som har erfarenhet av någondera?
Tror jag varit så anti plugg sen jag bajsade ut min kandidatuppsats med stor möda. Men nu är jag taggad igen. Har dammsugit nätet på bra magisterprogram inom miljöfältet och fått tips och råd av goda vänner. Nu har jag hittat två favoriter, ett i Lund och ett i Stockholm. Någon som har erfarenhet av någondera?
söndag 2 november 2014
Dagens text
Annika Sandlund leverar i Hbl:
Jag är feminist. För mig betyder det att jag ser att kvinnor i de flesta samhällen har en ställning som är underordnad männen. De flesta samhällen inkluderar Finland. Det betyder också att jag tycker att det är fel och något som både män och kvinnor borde åtgärda.
Det betyder inte att jag ständigt är arg. Eller att jag vägrar använda läppstift. Men det betyder att jag reagerade när jag 2004 meddelade min manliga chef att jag var gravid och hans svar var ”Grattis … men vad synd, jag hade annars tänkt befordra dig”. Det betyder också att jag reagerar varje gång ett anställningsformulär ställer frågan ”Är du, eller kommer du att bli, gravid inom de närmaste sex månaderna?”
.....
Journalisten Caitlin Moran anser att det bara finns två frågor som en kvinna bör ställa sig för att avgöra om hon är feminist eller inte. Den första frågan lyder ”Har jag en vagina?” Den andra ”Vill jag bestämma över den?”
Utgående från egen erfarenhet är jag frestad att lägga till ytterligare en fråga, riktad till både män och kvinnor som gnäller varje gång en kvinna säger sig vara feminist.
Frågan är: Vad fan är problemet?
Miljövänliga värmeljus!
Äntligen finns det miljövänliga värmeljus att köpa!
Bara i Sverige förbrukas 300 miljoner värmeljus om året, vilket motsvarar en mängd på över 225 ton aluminium. Aluminium kräver mycket energi vid tillverkningen och knappt hälften av ljusbehållarna lämnas in till återvinning. Det har man nu löst genom att lägga ljusen i glasbehållare som kan fyllas på med nya ljus från refillförpackningar.
När man köper ljus är det bäst att köpa 100% stearinljus, vilket jag iaf har funnit omöjligt att hitta i värmeljusformat, då de oftast består av paraffin. Men i de här nya gröna värmeljusen finns det bara stearin och de har miljömärkts av Svanen!
Finns att köpa på Clas Ohlson!
Bara i Sverige förbrukas 300 miljoner värmeljus om året, vilket motsvarar en mängd på över 225 ton aluminium. Aluminium kräver mycket energi vid tillverkningen och knappt hälften av ljusbehållarna lämnas in till återvinning. Det har man nu löst genom att lägga ljusen i glasbehållare som kan fyllas på med nya ljus från refillförpackningar.
När man köper ljus är det bäst att köpa 100% stearinljus, vilket jag iaf har funnit omöjligt att hitta i värmeljusformat, då de oftast består av paraffin. Men i de här nya gröna värmeljusen finns det bara stearin och de har miljömärkts av Svanen!
Finns att köpa på Clas Ohlson!
torsdag 30 oktober 2014
De kluvna drömmarna
Är så kluven. En del av mig vill bo i en stor stad, jobba som miljöreporter på något fränt magasin eller dagstidning, använda alla mina loppisklackar som dammar i garderoben, gå ut och dricka vin i gott sällskap, ha röda läppar och en page som kräver att jag stiger upp en halvtimme före jobbet för att fixa till det perfekta svallet.
Och så den andra delen. Den som vill hitta ett torp på landet att rusta upp. Jaga gamla möbler på loppisar och auktioner att rusta upp och måla vita och turkosa. Ha äppelträd, bärbuskar och egenodlade potatisar. Gå ut och gå med en lurvig hund i skogen och plocka svamp. Köpa en häst att installera på gården i en charmig lada tillsammans med kackliga höns och bygga en liten gårdsbastu. Ha långt hår som enkelt går att sno ihop i en fläta och bo i snickarbyxor och vita bomullströjor. (ungefär som i den här fantastiska bloggen)
Nåja, var sak har sin tid.
Just nu är min tid tydligen att vara en evig bag-lady fast på sträckan Vasa-Åland.
Och så den andra delen. Den som vill hitta ett torp på landet att rusta upp. Jaga gamla möbler på loppisar och auktioner att rusta upp och måla vita och turkosa. Ha äppelträd, bärbuskar och egenodlade potatisar. Gå ut och gå med en lurvig hund i skogen och plocka svamp. Köpa en häst att installera på gården i en charmig lada tillsammans med kackliga höns och bygga en liten gårdsbastu. Ha långt hår som enkelt går att sno ihop i en fläta och bo i snickarbyxor och vita bomullströjor. (ungefär som i den här fantastiska bloggen)
Nåja, var sak har sin tid.
Just nu är min tid tydligen att vara en evig bag-lady fast på sträckan Vasa-Åland.
"What are you willing to struggle for?"
Dagens mest tänkvärda text.
If I ask you, “What do you want out of life?” and you say something like, “I want to be happy and have a great family and a job I like,” it’s so ubiquitous that it doesn’t even mean anything.
A more interesting question, a question that perhaps you’ve never considered before, is what pain do you want in your life? What are you willing to struggle for? Because that seems to be a greater determinant of how our lives turn out.
......
Who you are is defined by the values you are willing to struggle for.
This is the most simple and basic component of life: our struggles determine our successes. So choose your struggles wisely, my friend.
If I ask you, “What do you want out of life?” and you say something like, “I want to be happy and have a great family and a job I like,” it’s so ubiquitous that it doesn’t even mean anything.
A more interesting question, a question that perhaps you’ve never considered before, is what pain do you want in your life? What are you willing to struggle for? Because that seems to be a greater determinant of how our lives turn out.
......
Who you are is defined by the values you are willing to struggle for.
This is the most simple and basic component of life: our struggles determine our successes. So choose your struggles wisely, my friend.
måndag 27 oktober 2014
# Veckans miljökoll
EU har fastställt klimatmål
EU-politikerna är nöjda, men miljöföreningarna är inte övertygade. Ungefär så verkar sammanfattningen lyda efter att EU natten till lördagen slog fast sina klimatmål till 2030 (SMB).
Den röda tråden i rapporten är att utsläppen av växthusgaserna ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 och andelen förnybara energikällor ska öka till 27. Även energieffektiviteten ska öka med 27 procent. Utsläppsrätterna i EU:s handelssystem ska minskas årligen med 2,2 procent mellan 2021 till 2030. Fram till 2020 är den årliga minskningstakten 1,74 procent. Fattigare EU-länder får stöd genom att 10 procent av utsläppsrätterna ges till dem. (DN)
EU-politikerna är nöjda, men miljöföreningarna är inte övertygade. Ungefär så verkar sammanfattningen lyda efter att EU natten till lördagen slog fast sina klimatmål till 2030 (SMB).
Den röda tråden i rapporten är att utsläppen av växthusgaserna ska minskas med 40 procent jämfört med 1990 och andelen förnybara energikällor ska öka till 27. Även energieffektiviteten ska öka med 27 procent. Utsläppsrätterna i EU:s handelssystem ska minskas årligen med 2,2 procent mellan 2021 till 2030. Fram till 2020 är den årliga minskningstakten 1,74 procent. Fattigare EU-länder får stöd genom att 10 procent av utsläppsrätterna ges till dem. (DN)
Sett till din bedömning av vetenskapen, vad borde EU:s 28 medlemsländer ha för mål till år 2030 för att vi ska ha en rimlig chans att hålla den globala temperaturökningen under två grader?Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience center säger till SMB att detta inte är nog.
– Det enkla svaret är att vi med god säkerhet vet att världens utsläpp av växthusgaser måste minska med i storleksordningen 80 procent till 2050 jämfört med 1990. Och för att vi ska ha en chans att nå dit så behöver EU ha ett mål på minst 60 procent till 2030. Det är ett absolut minimum och det är helt nödvändigt om man tar hänsyn till det faktum att det kommer vara nio miljarder människor på jorden 2050 och att världsekonomin kommer tredubblas till dess.
– Det enkla svaret är att vi med god säkerhet vet att världens utsläpp av växthusgaser måste minska med i storleksordningen 80 procent till 2050 jämfört med 1990. Och för att vi ska ha en chans att nå dit så behöver EU ha ett mål på minst 60 procent till 2030. Det är ett absolut minimum och det är helt nödvändigt om man tar hänsyn till det faktum att det kommer vara nio miljarder människor på jorden 2050 och att världsekonomin kommer tredubblas till dess.
HBL rapporterar att statsminister Alexander Stubb (Saml) är nöjd med överenskommelsen. Han säger att paketet innehåller många goda element för Finland och var speciellt nöjd med modellen som innebär att utsläppen ska minskas inom trafiken, jordbruket och uppvärmningen av byggnader. Han anser att bördan i framtiden fördelas på ett mera schyst sätt mellan medlemsländerna. Finland drabbas av den nuvarande modellen där små och rika länder tvingas bära en större börda. Hittills har länderna i östra Europa i praktiken fått öka sina utsläpp av växthusgaser. Enligt den nya modellen måste även fattigare länder minska utsläppen.
Det är med dessa riktlinjer som EU beger sig till klimattoppmötet i Paris nästa år då man hoppas få till ett globalt avtal kring frågorna.
Världsbankchefen jämför ebolahotet med klimatförändringen
Jim Yong Kim: Ebola and climate change have a few things in common. Most importantly, we are running out of time to find solutions to both. Also, until very recently, the plans to fight them were either non-existent or inadequate. And, inaction is literally killing people – one because of the rapid spread of a deadly virus, the other from the poisoning of the atmosphere and the oceans. And finally, perhaps most critically from our point of view, resolving these problems is essential to development, whether from the perspective of human suffering, economic growth, or public health.Ebola and climate change have a few things in common. Most importantly, we are running out of time to find solutions to both. Also, until very recently, the plans to fight them were either non-existent or inadequate. And, inaction is literally killing people – one because of the rapid spread of a deadly virus, the other from the poisoning of the atmosphere and the oceans. And finally, perhaps most critically from our point of view, resolving these problems is essential to development, whether from the perspective of human suffering, economic growth, or public health.
Forskare varnar för surare hav
Storbritanniens forskningschef är orolig över havens framtid. De absorberar drygt en tredjedel av koldioxidutsläppen som människan orsakar och försurningen av haven har ökat med 25 % sedan industrialismens början. Han säger till BBC: “If we carry on emitting CO2 at the same rate, ocean acidification will create substantial risks to complex marine food webs and ecosystems.”
Försurningen lär förvärras i takt med att haven värms upp av klimatförändringen.
fredag 17 oktober 2014
Limmade och glada
Förde förra veckan två par shoes till skomakaren, ett par Converse och ett par av mina älskade Finlands-läderskor. Båda hade börjat få en lös sula undertill och behövdes limmas. Fick tillbaka skorna en vecka senare, limmade och klara för 10 euro! =O Tycker det är ett himla billigt pris att betala för att förlänga livslängden på ett par skor. Nu ska jag föra dit mina andra skor som behöver lite uppfräschning (byta klackar och lagas).
Om du hittar shoes made in Finland på loppis, tveka inte! Stört bra kvalitet. Mina absolut bästa vinterstövlar hittade jag på loppis och de är gjorda i Finland (inte denna på bild dock, dessa är mina höst-stadsskor). Men vinterstövlarna har varit med mig i vått och torrt i fem år nu snart. Finska läderskor på loppis är ofta väldigt lite använda (löns att kolla sulan under skon ifall de är slitna eller inte) och de är väldigt bekväma.
Om du hittar shoes made in Finland på loppis, tveka inte! Stört bra kvalitet. Mina absolut bästa vinterstövlar hittade jag på loppis och de är gjorda i Finland (inte denna på bild dock, dessa är mina höst-stadsskor). Men vinterstövlarna har varit med mig i vått och torrt i fem år nu snart. Finska läderskor på loppis är ofta väldigt lite använda (löns att kolla sulan under skon ifall de är slitna eller inte) och de är väldigt bekväma.
Skrämmande är bara början
Newsner: "FN:s säkerhetsråd höll natten till onsdag ett krismöte om epidemin. Anthony Barbury, FN:s samordnare, hade dystra besked: Om vi inte lyckas bromsa epidemin inom 45 dagar är slaget förlorat och kaos väntar.
Den 1 december måste 70 % av Västafrikas ebolasmittade vara isolerade och 7 av 10 begravningar måste ske på ett helt smittsäkert sätt."
I det här klippet visar Hans Rosling, professor i internationell hälsa hur snabbt ebola sprids och varför det är så viktigt att stoppa epidemin nu.
Den 1 december måste 70 % av Västafrikas ebolasmittade vara isolerade och 7 av 10 begravningar måste ske på ett helt smittsäkert sätt."
I det här klippet visar Hans Rosling, professor i internationell hälsa hur snabbt ebola sprids och varför det är så viktigt att stoppa epidemin nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)