Älskar att jag får ägna mig åt sånt som intresserar mig!
Här är intervjun med Katarina, en sån trevlig och inspirerande människa!
Katarina skriver för en giftfri vardag
Katarina Johansson är författaren bakom två populära böcker om de osynliga gifterna i vår vardag, kemikalierna. De gömmer sig i allt från plast till barnskor och kläder och Katarina har tagit det som sin uppgift att göra folk uppmärksamma på vad som lurar i produkterna.- Det finns så mycket skit på marknaden, säger hon.
Hemma hos Katarina Johansson i Årstadal är det full rulle. Det är makens födelsedag och tårtbak varvas med packning inför semesterfirande i Småland. Sju månader gamla Frans ligger på golvet i ett babygym och tittar storögt omkring sig medan storebror Henning leker med bilar på vardagsrumsbordet.
- Vi åker imorgon, så det är lite stökigt, säger Katarina med ett leende.
Den hemtrevliga, ljusa lägenheten är inredd med retromöbler och hörnen grönskar av storbladiga växter. På golven ligger trasmattor och på disbänken står en porslinsburk fylld med köksredskap, alla i trä eller metall. Överlag är det lite plast i lägenheten och bland de få livsmedel jag skymtar, har nästan alla en ekomärkning. Katarina säger att hon och maken Magnus försöker tänka på att hålla sitt hem så fritt som kemikalier och onödiga tillsatser som möjligt.
- Men det finns ju skit här också, säger Katarina skrattande och rör handen i en svepande gest över lägenheten och pekar på datorer och sladdhärvor.
Med ”skit” menar hon allt från hormonstörande ämnen, såsom bisfenol A och ftalater till perfluoerade och antibakteriella ämnen samt tungmetaller. I elektroniken hon just pekat ut finner man till exempel ofta flamskyddsmedel och de skyddande höljena till sladdarna kan innehålla otrevliga plaster.
- Till och med i barnskor hittar man antibakteriella ämnen som är miljöförstörande. Det är sådana där dumma saker som gör mig irriterad.
Hon säger att det finns en övertygelse bland konsumenter att det som säljs i butikerna är okej och säkert, något som inte alltid stämmer.
- Det krävs väldigt lite för att få ut en kemikalie på marknaden, men det krävs ganska mycket forskning och pengar för att få bort den igen. De som jagar de dåliga kemikalierna ligger alltid ett steg efter.
Ville dela med sig av informationen
Katarina fick själv upp ögonen för de osynliga gifterna då hon gick en miljökurs på universitet.
- Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor och på kursen hade vi en marinbiolog som berättade om två olika ämnen som kom från tandkräm och shampoo som var problematiska. Det var inte något som diskuterades i samhället och jag började nysta.
Hon läste på om kemikalier och hormonstörande ämnen i produkter och förvånades över hur lite det pratades om de här frågorna.
- Så jag ville delge den här infon till andra.
Informationen tog sig i uttryck i en bok, ”Badskumt, gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg”, som utgavs i april 2011. I den lade hon främst fokus på kemikalierna i produkter man hittar i badrumsskåpet. I samma veva som boken gavs ut föddes sonen Henning och då började Katarina fundera på andra produkter som hennes son skulle komma i kontakt med, allt från nappflaskor till regnkläder.
- Jag gjorde en grundlig research och insåg att jag hade underlag till en ny bok.
I oktober 2012 såg boken ”Den onda badankan. Ditt barn och de osynliga gifterna” dagens ljus.
- Jag har fått väldigt bra respons på den. Det är många som sett den som en inspirationskälla.
Många skadliga ämnen är tillåtna
Hon säger att det var relativt lätt att hitta information till boken, men att man ska veta var man ska leta. Under arbetets gång kom hon på sig själv med att bli förbannad ett flertal gånger, dels över att det finns så mycket skadliga ämnen som används i vardagliga produkter, dels att dessa ämnen är tillåtna.
- Det förvånar mig att det finns en sådan dubbelmoral i lagstiftningen, Man kan förbjuda bisfenol A i nappflaskor, men det är fortfarande tillåtet i konserver och plast. Samma med vissa ftalater som är förbjudna i leksaker, men tillåtna i andra varor. Till saken hör det att barn inte leker bara med leksaker, de leker bland annat med mobiltelefoner eller fjärrkontroller. Så då är barnet inte alls säkert, det är en falsk trygghet vi invaggas i.
Som konsument är det svårt att veta vad leksaker, möbler, elektronik och inredningsprylar innehåller då dessa varor, till skillnad från livsmedel, inte har innehållsförteckningar.
- Det är omöjligt att veta vad som är i dem. Då är det bättre att ta det säkra före det osäkra.
Och det är vad hon gjort i det egna hemmet.
- Jag började rensa ut bland leksakerna, främst mjuk plast och plast som har några år på nacken. Nappflaskorna bytte vi till glas och vi tog bort teflonpannan och ersatte den med gjutjärn. Generellt när vi handlar grejer försöker vi välja naturmaterial och så är vi ganska små konsumenter. När det kommer till badrumsskåpet resonerar jag att barn behöver ganska lite. Jag har nästan aldrig tvättat håret på Henning. Man använder många produkter för att man tror att man behöver det, men egentligen behöver man väldigt lite i hudvårdsväg.
Men visst fuskar hon ibland och hon säger att det är viktigt att inte drabbas av panik.
- Om man aldrig tänkt på de här sakerna tidigare kan det kännas överväldigande. Känner man så får man ta lite i taget. Börja med de lägst sittande frukterna, så att säga. Man ska inte ha retroaktiv ångest, det har man ingen nytta av, det är bara att se framåt. När man köper något nytt kan man tänka på att köpa en bra grej. Jag tycker egentligen inte att det är konsumentens jobb, allt i butiken borde vara schysst. Men i väntan på den utopin tycker jag att man kan försöka minska sin exponering.
Katarinas bästa tips för en giftfri miljö för barnen:
- Plastbanta. Rensa bort PVC-plast, plast som är mjuk eller har några år på nacken.
- Undvik att lägga varm mat i plastbehållare.
- Köp gärna begagnade barnkläder eller köp miljömärkt.
- Tvätta nya lakan och kläder efter inköp.
- Undvik att ha elektronik i rummen där barnen sover.
- Välj naturmaterial till möblerna och inredningen i barnens rum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar