Heidi i gluggen

Hehe, efter en liten dubbelpost i söndags (lade ut min krönika i repris utan att ens reflektera över saken, men som tur var har jag snälla läsare som informerar mig om mina snedsteg). Här kommer istället en liten glugg dagen till ära :)

Saker jag har i min väska

I morse, efter att jag spillt ut mitt vattenglas över skrivbordet, fått ett telefonsamtal från Saltvik om ett kvarglömt journalistblock med signaturen H.H och tappat bort en tjuga mellan bilen och kontoret, kände jag att det var dags att ta en paus. En paus från livet. Så jag började städa ur min handväska. Det här är vad jag hittade:
• En bruksanvisning för en adapter jag köpte 2010 när jag åkte till Australien. Om jag skulle få för mig att vilja ladda min telefon i ett australiensiskt uttag någonstans på Åland i sommar, vet jag i alla fall teoretiskt hur jag skulle göra.
• Sammanlagt 10 gamla biobiljetter till Hunger Games, Twilight och Maleficent. Jag har tydligen bjudit alla mina fjortonåriga vänner på bio det senaste året.
• Ett syskrin. Min inre martha glädjer sig.
• En adress uppskriven på en lapp. Säkert bra att ha en desorienterad lördagskväll, om inte det skulle vara för det att adressen ligger i Geta och antagligen går till någon över medelåldern familjeredaktionsjubilar. Men vettja de har en bekväm matta att sova på.
• Ett programblad med alla ungdomsaktiviteter på Grace. Tydligen hade jag och mina fjortonåriga vänner en hel helg att fördriva tillsammans.
• Två inköpslistor. En som min bror skrivit och en som jag skrivit. Jag har velat köpa smör, riskakor, en dusch-skrapa och en tofupytt, medan min bror skickat mig för att inhandla bland annat kattmat, äppel, apelsin (gillar att alla frukter står i singular, blir en hejdundrande fruktsallad av det här), grädde och ”mer?”.
• Två tomma påsar med kaninens mjölkchokladägg. Påskgodis smakar alltid mycket bättre när det är på 60 procents rabatt i juli.
• En hel massa glitter. Och ungefär där blev min dag så himla mycket bättre.

Ekosex, miljövänliga och hormonfria preventivmetoder

Var för några helger sedan på föreläsning med Birgit Linderoth, en barnmorska i Sverige som specialiserat sig på hormonfria preventivmedel. Jag var på plats både av eget intresse och på uppdrag av Ålandstidningen för att skriva om föreläsningen. Här kan ni få läsa artikeln!


Miljövänligt och hormonfritt sex. Det stod på agendan när barnmorskan Birgit Linderoth föreläste på Röda korsgården i lördags. Under den varma förmiddagen avhandlades allt från pessar till kopparspiraler och naturlig familjeplanering.

– Det finns ett enormt intresse för hormonfria preventivmetoder. Kvinnor vill inte ha biverkningar och de vill spara på miljön, säger barnmorskan Birgit Linderoth som varit verksam sedan slutet av 80-talet.
För miljö var ett av huvudtemana när hon på lördagen föreläste för en nyfiken skara kvinnor och män som samlats på Röda korsgården.
– Jag vill informera om kopplingen mellan miljö och hormonella preventivmedel. Vissa forskare säger att kemikaliebelastningen är ett större problem än klimatförändringen och bland kemikalierna är de hormonstörande ämnena riktigt skadliga.
Bland de hormonstörande ämnena är etinylöstradiol, en syntetisk östrogensubstans som används i hormonella preventivmedel, ett av de värsta. Ämnet passerar kroppen och kissas ut i vattnen där det sedan kan påverka både fiskar och andra levande organismer. – När man sedan lägger slam på åkrarna sprids det även till grödorna.
Förutom de miljöskadliga effekterna av en ökad hormonbelastning, säger Birgit Linderoth att många även söker alternativ av hälsoskäl.
– Många säger att de mår dåligt av hormonella preventivmedel.
Och alternativ finns det. Cervixpessar, slidpessar, kvinnlig kondom, manlig kondom, kopparspiral, fertilitetsdator, amningsmetoden samt vasektomi och kvinnlig sterilisering. Själv är hon återförsäljare av ett cervixpessar i silikon som hon demonstrerar för publiken. Sedan förevisar hon även hur den kvinnliga kondomen används samt förklarar kort hur naturlig familjeplanering, enligt Billingsmetoden, fungerar.
– Det handlar inte om att räkna dagar, utan att kolla på sekreten.

”Viktigt att ha en metod som passar en själv”
Hon säger att man kan kombinera flera metoder om man känner för det och att man inte ska stirra sig blind på säkerhetsmarginaler.
– Det viktiga är att ha en metod som passar en själv. Om man har en användarberoende metod hänger det på en själv att man använder den korrekt, då är den säker. Ingen preventivmetod ger 100 procent skydd.
Birgit säger att hon får utstå mycket kritik för att hon förespråkar alternativa metoder och tycker att många barnmorskor och gynekologer allt för lättvindligt ger ut hormonella preventivmedel.
– Jag är inte emot hormonella preventivmedel i sig, men jag är emot att de skadar miljön och gör att många mår dåligt.
Birgit befinner sig på plats för att föreläsa på initiativ av ålänningarna Henrietta Nummelin och Sarah Eriksson.
– Vi var med i en vardagskemikaliegrupp som Agenda 21 anordnade och jag valde som utmaning att sluta med p-piller. Då var frågan vad jag skulle göra i stället och då tog jag kontakt med Birgit Linderoth och på den vägen är det, säger Sarah Eriksson.
Hon har också tagit på sig att informera ÅHS om alternativa metoder och gett dem provexemplar av cervixpessar.

Delat ansvar
Till föreläsningen samlades drygt trettio åhörare och bland dem någon enstaka man.
– Jag kom hit för att jag tyckte det verkade intressant, säger William Ramsdahl som är på plats med sin flickvän.
– Om man är två personer som har sex kan det inte bara vara en person som har ansvar för preventivmedel, säger han.
Moa Frankman tycker att föreläsningen var informativ och säger att hon är skeptisk till hormonella preventivmedel.
– Jag mår jättedåligt av dem och jag tycker de är läskiga ända sedan jag började läsa på om dem.
Också Matilda Nyman, som deltagit tillsammans med sin syster Emilia Nyman, säger att hon haft dåliga erfarenheter av hormonella preventivmedel.
– Jag har testat allt möjligt men jag får sådan ångest. Jag började äta p-piller redan som fjortonåring och inte tänkte man då på biverkningar och sådant. Nu i efteråt undrar man ju hur mycket man mått dåligt i onödan, säger Matilda Nyman.

Hormonella preventivmedel och miljön

År 2004 definierade Läkemedelsverket för första gången syntetiskt etinylöstradiol, EE2, som ett ämne som utgör en miljörisk.
Även EU har uppmärksammat effekterna av EE2 och har lagt det syntetiska östrogenet på sin bevakningslista.
P-plåstret har efter användning tillräckligt mycket etinylöstradiol kvar för att förorena över fyra miljoner liter i vatten i så hög grad att fiskar påverkas. Resterna från p-ringen är ännu större till sin mängd och kan förorena 24 miljoner liter vatten. Det är därför viktigt att inte spola ner plåster eller p-ringar, utan föra dem till apoteket.
I en kanadensisk studie utförd 2007 räckte fem nanogram etinylöstradiol per en liter vatten för att utplåna en hel sjös fiskbestånd. Fortplantningen avstannade till följd av att fiskarna förvandlades till honor.
Källa: Läkemedelsverket, Stockholms universitet

Här är en länk till Birgits sida för den som vill forska lite mer i saken!

Själva har jag varit p-pillerfri i några år nu och skulle ha svårt att gå tillbaka till en hormonstinn vardag. Dock har jag inte börjat pröva alternativ ännu, men känner mig mer taggad efter föreläsningen att faktiskt sätta mig in i saken :)

Kakao som bronzer!

Fick förra veckan slut på bronzer och traskade runt i frustration i huset när jag fick syn på kakaoförpackningen. Why not, tänkte jag och pudrade på lite kakao på kindben, panna och nos. Blev verkligen positivt överraskad. Kakao lämnar en matt, ganska ljus bränna som jag tycker ger en fin finish till ett solkysst ansikte. Ovanpå det brukar jag dutta på lite kokosolja (gör jag alltid efter jag pudrat mig med något för att det ska smälta in i huden och ge lite lyster till ansiktet) och jag doftar som en frikkin kokosboll! Kan det bli bättre?? :D

På bilden har jag kakao på kindbenen och på pann"sidorna" samt nosen och lite korallfärgad blush på kindäpplena. Somrigt och fint :)

(Har dock ännu inte haft på mig det i stekande sol, bara på sommarkvällar, så kan hända att kakaon blir lite glansig när det är riktigt varmt, just fyi! )

Tortillalasagne

Lagade häromdagen en väldigt enkel vegerätt tillsammans med syskonbarnen. Stekte en massa grönsaker o svamp och lastade på tortillabröd tillsammans med ost och så in ugnen. Mums!

Bra och dålig plast

Utgående från en rapport från Naturskyddsföreningen skrev jag en artikel om plast till ÅT. Här kommer den även i bloggformat!

Det finns skillnad på dålig plast och bra plast. Och i många lägen är det bäst att lämna bort plasten helt och hållet. Det slår Naturskyddsföreningen fast i en rapport som utkom i veckan.
Naturskyddsföreningen i Sverige konstaterar efter nya granskningar att vår användning av plast inte är hållbar, av flera anledningar. Dels är huvudingrediensen till plasten fossil rå olja, en ändlig och allt mer sinande resurs, och dels är plastnedskräpning ett ständigt växande miljöproblem. Men den plastaspekt de lagt mest krut på i rapporten är kemikalierna och de hälsovådliga tillsatsämnen som ingår i många plastsorter.
– Ett av problemen är att plastens byggstenar och tillsatsämnen kan vara farliga och ofta ”svettas ut” under plastens livstid och sprids, skriver de i sin rapport som går under namnet ”Allt du (inte) ville veta om plasten”.
Tillsatsämnen i plast är till för att ge plasten olika egenskaper, skydda den från slitage eller minimera en eventuell brandrisk. Naturskyddsföreningen räknar till tusentals tillsatsämnen som ingår i våra vanligaste plastprodukter. Och det stora problemet är att många av dessa kan vara farliga för både hälsan och naturen.
– Många vet vi är farliga, andra misstänker vi kan vara farliga och många fler vet vi varken hur de påverkar oss eller miljön, skriver de i rapporten.

”Högaktuell fråga”
Agenda 21 gläds över att plastproblematiken uppmärksammas och har själva tagit fasta på plastens nackdelar i en kemikaliestudiecirkel som anordnats under vintern.
– Det är en jätteviktig fråga, därför att kemikalieproblematiken i dag är så stor och svår att greppa. Allt som görs för att förhindra kemikaliernas spridning är bra. Det finns så mycket av dem i rullning i dag som man inte vet följderna av när de kommer ut i naturen. Ju fler syntetiska kemikalier man kan undvika, desto bättre, säger Jessica Sundberg.
Även på landskapets miljöbyrå håller man med om att plastanvändning och farliga kemikalier är ett problem som bör belysas mer.
– Det är ett högaktuellt ämne. Plastanvändning är ett problem överallt och även på EU-nivå jobbar man med frågan, speciellt med att få bort gifter från leksaker. Men man ska också komma ihåg att det finns väldiga fördelar med plast. Men då ska det vara plast som är ren och helst sådan plast som man kan återanvända och göra nya produkter av, säger miljöingenjör Mona Kårebring-Olsson.
Ger ni några rekommendationer kring plastanvändning?
– Nej, miljöbyrån har inte gått ut med några rekommendationer, däremot jobbar vi på det nordiska planet med frågan eftersom det handlar om gemensamma problem. I det nordiska ministerrådet har vi ganska många projekt på gång om bland annat gifter i plast och plast i haven.

Medvetna och informerade val
Så hur ska man då välja rätt i denna plastdjungel? Många plastförpackningar har inte någon innehållsförteckning och det är inte alltid som försäljaren ens själv vet vilka ämnen som använts i plasttillverkningen. Naturskyddsföreningen rekommenderar att man försöker hitta alternativ till plast och om man köper nya plastprodukter ska de helst vara tillverkade i EU.
– Vi har en strängare lagstiftning inom EU vilket gör att produkterna som är tillverkade i medlemsländerna nästan alltid innehåller mindre farliga tillsatsämnen.
Överlag är nytt oftast bättre då lagstiftningen uppdateras och skärps efter hand. På det stora hela vill Naturskyddsföreningen inte uppmana till bojkott av plast, utan till medvetna och informerade val.
– Plasten är problematisk, men med giftfritt innehåll och med en genomtänkt användning från konsumentens håll kan vi fortsätta dra nytta av plastens alla positiva egenskaper, skriver de på sin hemsida.

Naturskyddsföreningen tipsar!

Nedan är några vanliga plastprodukter du kan byta till bättre!

Skötbädd av PVC
Bättre alternativ: Badlakan.
Miljögift: Ftalater, bly.
”Skötbäddar kan vara gjorda av PVC som innehåller hormonstörande ftalater. Det finns skötbäddar med polyuretanöverdrag som är bättre, men det bästa är att bara använda ett hopvikt badlakan.”

Plastfigurer
Bättre alternativ: Färre leksaker, byta leksaker.
Miljögift: Ftalater.
”Många leksaker har några år på nacken och kan innehålla ftalater som nu är förbjudna. En bra sak är att fundera på hur många leksaker ditt barn behöver och kanske försöka byta leksaker med andra familjer i stället för att köpa fler.”

Plastboll/Badboll
Bättre alternativ: Välj bollar nyligen tillverkade i EU.
Miljögift: PVC, ftalater.
”Plastbollar kan vara gjorda av PVC och innehålla ftalater. Du kan välja leksaker av annat material. Leksaker som är tillverkade inom EU är bättre kontrollerade och innehåller oftast mindre farliga kemiska ämnen. Det finns också leksaksföretag som endast använder livsmedelsgodkänd plast.”

Skumgummi
Bättre alternativ: Välj rätt, fråga i butiken.
Miljögift: Flamskyddsmedel.
”Möbler och madrasser kan innehålla bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Du kan däremot välja möbler utan de här ämnena om du frågar inköpsansvarig innan köp. Det räcker oftast inte att fråga butikssäljaren, utan se till att svaret kommer från inköpsansvarige.”

Plasttallrikar och plastglas
Bättre alternativ: Välj porslin, glas eller rostfritt.
Miljögift: Frigör BPA.
”Plasttallrikar och plastglas kan ge ifrån sig BPA, speciellt när materialet värms upp av maten. Glas eller porslin är bättre alternativ.”

Metallförpackning
Bättre alternativ: Kartong.
Miljögift: Frigör BPA.
”Konservburkar och metalltuber kan precis som plasttallrikar ge ifrån sig BPA. Glas, porslin, kartong eller liknande är bättre alternativ.”

Eltrådar/sladdar/elkablar
Bättre alternativ: Använd färre kablar, starkare lagstiftning.
Miljögift: Ftalater, flamskyddsmedel.
”Här har vi tyvärr inga alternativ. Höljet av elsladdarna innehåller både ftalater och flamskyddsmedel och finns i allas hem. Här behövs skärpt lagstiftning, men ju färre sladdar du har i hemmet desto bättre är det.”

Köttråg
Bättre alternativ: Välj gröna förpackningar.
Miljögift: Hormonstörande styren.
”De svarta styrenförpackningarna som kött ofta ligger i kan vara hormonstörande. Ett bättre alternativ är att köpa kött ur de gröna förpackningarna som ofta används till ekokött.”

Nappflaska
Bättre alternativ: Välj glas.
Miljögift: Olika plasttillsatsämnen.
”De vanligaste plasterna som ofta används i nappflaskor utsöndrar hormonstörande ämnen, eller andra plastkemikalier som man inte vet effekterna av i dag. Detta sker särskilt i kontakt med värme. En nappflaska i plast behöver alltså inte vara fri från farliga ämnen bara för att den är fri från BPA.”


Skadliga ämnen i plaster
Flamskyddsmedel förekommer i många typer av plaster. Halogenerade (bromerade och klorerade) flamskyddsmedel räknas till värstingarna.
BPA förekommer framför allt i polykarbonatplast. Ämnet är i dag förbjudet i nappflaskor, men fortfarande tillåtet i till exempel tallrikar som barn använder på förskolor.
Ftalater är mjukgörare i PVC-plast. Några av de mest farliga ftalaterna är i dag förbjudna i leksaker, men de hittas ändå bland en stor mängd andra prylar i hemmet, som barnen kan leka med. Dessutom har Kemikalieinspektionen sett att även leksaker kan innehålla förbjudna halter av de farligaste ftalaterna.

Intervju i Sthlm

Det har varit en händelserik helg i jobbets tecken. I går var jag på Ekosex-föreläsning och skrev en artikel till Ålandstidningen. I dag styrde jag kosan till Sthlm och gjorde en intervju för Marthatidningen med författaren Katarina Johansson som skrivit både Badskumt och Den onda badankan. Fick god fika, hade jättetrevligt och fick en riktigt fin intervju om osynliga gifter i barnkammaren. Hade även som uppdrag att fota omslagsbild till tidningen vilket var en kul utmaning!

Och för er som ännu inte bekantat er med Katarinas böcker, gör det! Väldigt informativa och intressanta! Själv har jag haft Badskumt som min go-to-guide när det kommer till ingredienser i skönhetsprodukter.

Gurkmeja-face

Har efter ett tag med bra hy börjat få outbreaks igen (kanske för att jag ätit min vikt i tårtor och kakpaket denna vecka) och kände att jag behövde en liten uppfräschare. Blandade yoghurt med gurkmeja (som är antiinflammatoriskt och bra för acnehy) och smetade på. Så himla skönt med kall gegga alltså, som ett litet minispa.

Måste börja bli bättre på att ta hand om min hy igen. Så fort den är bra ett tag springer jag på o lever som det inte fanns en finnig morgondag. Det ska det bli ändring på, nu ska det bli florsocker-kokosolja peeling en gång i veckan och i morgon ska jag köpa kamomillte så att jag kan laga ansiktsvatten som lugnar ner mitt lilla fejs. Plus att jag måste byta örngott oftare samt bli bättre på att tvätta mina sminkpenslar =P

Nanopartiklar i solskydd

Om du ska köpa solskydd inom den närmaste framtiden, var aktsam på dessa två filurer i innehållsförteckningen: ”Titanium dioxide (nano)” eller ”Tetramethylbutylphenol (nano)”. Speciellt om du ska ska köpa solskydd i form av en sprayflaska. EU-kommissionens Vetenskapliga kommittee för konsumentskydd konstaterade nämligen 2013 att det finns risk att nano-TiO2 från sprejbara formuleringar och pulver kan orsaka lungcancer. Studier har visat att bara runt 20 procent av det solskydd som sprejas på kroppen hamnar på huden. Resten svävar runt som partiklar i luften. Risken finns att partiklarna andas in och åstadkommer skador på lungvävnaden.

Nanopartiklar av titaniumdioxid kan också förekomma i puder och även det flyger runt mycket i ansiktet och kan leta sig ner i lungorna, så även i smink ska man vara nano-medveten.

Orsaken till att man överhuvudtaget använder nanoformen av titanium dioxid är för att det sjunker snabbare in i huden. Fysikaliska filter (innehåller ofta titanium dioxid och rekommenderas för småbarn, agerar som ett skydd utanpå huden och reflekterar solljus) lämnar annars en vitaktig hinna på huden, som folk tycker är "oattraktivt".

Den här sommaren kör jag helt utan solskydd. Jag försöker istället skydda mig med keps och tunna kläder samt hålla mig i skuggan när det är som soligast. Jag brukar också stryka på ett tunt lager av kokosolja som har en naturlig skyddsfaktor på cirka 5-15. Har inte bränt mig en enda gång ännu i sommar, win!

Läs mer på naturskyddsföreningens hemsida och denna artikel på NyTeknik